Kroniskt Människoförakt

Om knappt en timme smäller det. Arsenal tar emot United i Champions Leauge-returen. Det är nu det gäller för Gunners att plocka fram sitt bästa spel. För när det verkligen stämmer för Arsenal så är man det bästa laget i världen. Tveklöst.

Go Gunners!

Hata United!

På återhörande.
 
Emil

Retorik är konsten att be någon dra åt helvete på ett sådant sätt att denne ser fram emot resan.

Ovanstående stod på en lapp i min gamla slöjdsal från högstadiet. Så sant och en oerhört rolig beskrivning av vad retorik är.

Idag har jag gymmat med Jeppe och Sebbe. Även Edin och två andra människor var där. Det var värdelöst. Hatar att gymma när lokalen är i det närmaste översmämmad av människor. Alla vikter var upptagna och jag kunde inte fullfölja mitt schema. Nu blir det till att fixa till det på något sätt. Får köra ett extra pass under veckan som kommer.

På återhörande.

Emil

Sitter på balkongen, tittar ut över de vackra vyerna och bara njuter av livet just nu. Termometern visar 14 grader och det är helt underbart. Detta är fan i mig livskvalité för en svensk. Vi är ju knappast bortskämda med dagar likt denna. Sjukt skönt!

Idag är det sista april och det skall ju firas, i vanlig ordning. Börjar med att grilla och så hos Halling med diverse tattare innan kvällen tar fart på något annat ställe. Ser fram emot en skön kväll. Vädret skvallrar ju i alla fall om att så kan bli fallet.

Dagens citat:
''Ni kanske undrar vad som är fredagsdrinken ikväll? En P2. Det är man ju värd efter veckans slit, eller hur. Skål! Ha en trevlig helg.''
- Magnus Uggla

På återhörande.
Emil

Idag var jag tillbaka på platsen där jag för ungefär en och en halv månad sedan opererade min vänstra axel. Nämigen ortopedmottagningen i Hudiksvall. Det är en något skrämmande plats och jag känner mig faktiskt lite nojig när jag steppar in i de där lokalerna. Det är en ångestladdad och tråkig stämning där som gör mig i det närmaste skräckslagen. Fråga mig inte varför jag känner så här, men det kan ha och göra med att jag drabbades av människohistoriens värsta magsjuka när jag kom hem från operationen på just det där sjukhuset. Hur som helst så var jag på återbesök hos min eminenta läkare, Ingemar, som konstaterade att min axel läkt väldigt bra och att jag kan vara helt återställd inom ett par månader. Det känns mycket bra!

Snart väntar gym. Idag blir det hårt!

På återhörande.
Emil

Sitter och ser på Var fan är min revy, Magnus Ugglas program där han söker skådespelare. Och alldeles nyss utspelade sig en oerhört rolig scen. Uggla är i Kiev och hittade en rysk docka på en marknad. Ni vet, en sån där docka som det döljer sig många olika dockor i. Öppnar man en så kommer nästa o.s.v. Uggla jämförde en docka med Bob Dylan och sa så här:

''Martin, titta här är Bob Dylan. Han är den stora dockan. När man sedan öppnar den så finner man Bruce Springsteen, i ett något mindre format. När man öppnar Bruce så kommer en liten Ulf Lundell upp. När man sedan öppnar den lilla Ulf Lundell kommer en pytte, pytteliten gullig Lars Winnerbäck. Och sist, när man öppnar Winnerbäck, så kommer en pytte, pytte, pytteliten Moneybrother.''

Fruktansvärt kul och sant till 100 %. Uggla är och förblir en konung!

Dagens citat:
''Jag sa kom, kom, kom, vi dram hem till mig. Vi pratas och kramas och dricker the hos mig.''
- Magnus Uggla med låten Varning på stan.

På återhörande.
Emil

Löptest idag. Och inte helt oväntat så slog jag skolrekordet på drygt två kilometers löpning. Ett rekord som jag själv innehade tidigare. Tiden skrevs till 7.45. Detta kan låta lite skrytsamt, men eftersom det var så här det gick till så är det ju onödigt att säga något annat;)

På återhörande.

Emil

Herren är ingen man glömmer. Jag minns fredagseftermiddagarna i den, nästan lika legendariska som herren själv, lokalen gula oxen. Första gången han dök upp i sin karaktäristiska fredagskollektion så växtes nyfikenhet i klassen. Alla undrade vad det var frågan om, men Herren sa ingenting. Han skrev bara fyra bokstäver på tavlan. "TGIF". Resten av lektionen fick klassen gissa vad förkortningen betydde. Och om man inte räckte upp handen föll man som vanligt offer för den så kallade "streck-metoden". Ett streck(som man drog på sig genom att yppa minsta lilla stavelse utan Herrens tillåtelse) motsvarade 3 minuter i kvarsittningslokalen. Straffet avtjänades när man var uppe i 30 minuter, alltså tio sträck.

Men Herren blev inte Herren förrän han på egen hand räddade vår komfort under en lunch, som annars kunnat sluta i besvikelse. Men den historien får fortsätta stå mellan honom och lärljungarna.

För att summera: Jag stämmer in i hyllningsfanfaren för denna, den mest orginella läraren.

Christopher Gummesson

Idag är det äntligen fredag. Något som min gamla, legendariska lärare Herr Noréus alltid uppskattade mer än någon annan. Han firade fredagen genom att komma på skolan i skjorta, kavaj och välstruken slips. Han var på väldigt gott humör dessa dagar och skrev alltid ''Thank God It's Friday'' på tavlan på lektionerna. Detta var något man uppskattade eftersom man sllt som oftast fick sluta lektionerna några minuter tidigare dessa dagar. Se detta blogginlägg som en hyllning till den mest legendariske läraren jag haft. En riktig konung!

Dagens citat:
- ''Ne-e''
- Herr Noréus

På återhörande.
Emil

Är nyss hemkommen efter skola och ett relativt hårt pass i gymmet. Försäsongen har startat på allvar och träningen jag bedriver nu är ganska hård. Måste vara väl förberedd inför kommande säsong.

Ska strax glida iväg till mamma där det bjuds på middag. Pappa är inte hemma och jag orkar inte laga nånting själv, så därför låter jag min mor stå för dagens middag. Det enklaste och bästa alternativet.

Gårdagens citat:
- ''Det blev trosbyte för den tjejen när hon såg Svampen.''
- Backside om när en tjej såg hans son i ställningsbyggarkläder.

På återhörande.
Emil

Jag har fortfarande inte släppt gårdagens match. Den har etsat sig fast i minnet och kommer nog att finnas kvar där under hela mitt liv. Det har också gjort att jag, med alla människor jag har träffat idag, pratat om matchen. Vissa vet inte vad jag snackar om och det är jävligt konstigt. Hur man inte kan veta att Liverpool och Arsenal igår spelade 4-4 i Premier League är för mig en gåta. Det är något stort och det bör hela världens befolkning känna till. Men som vi alla vet så har alla olika intressen..

På återhörande.

Emil

Har just sett en av de sjukaste fotbollsmatcherna på väldigt väldigt länge. Mitt kära favoritlag Arsenal gästade Liverpool med en skadefylld trupp. Matchen slutade 4-4(!!) och var en uppvisning i bra fotboll. Arsenals Arshavin gjorde alla lagets mål och var en stooooor behållning under hela matchen. Helt klart en av världens absolut bästa spelare. Hans känsla, målsinne och snabbhet river upp stora sår i vilket försvar som helst. En komplett fotbollsspelare. Fyra mål i en och samma match säger det mesta. Att han dessutom är mittfältare gör ju saken än mer imponerande. Matchen i sig var, som jag sa, en uppvisning och världsspelarna turades om att briljera. Igår såg jag DIF-Bajen i Allsvenskan och idag såg jag den här matchen. Gissa vilken som var bäst...

Detta var ytterligare ett bevis på att engelsk fotboll är den överlägset bästa i världen. Ingen annanstans kombineras så bra taktiskt, tekniskt och snyggt spel med stenhårda tacklingar och klockrena brytningar. Jag bara älskar engelsk fotboll. Särskilt när Arsenal spelar. Vilket jävla lag alltså. Underbart att skåda!

Glömde förresten. Förra veckan spelades ju också en 4-4-match, då i CL. Liverpool var involverade även då och Chelsea stod för motståndet. Den matchen var galen den också, men den här slår alla rekord. Kan bara rekommendera er att knappa in Canal Plus Sport på lördag då Arsenal tar emot Middlebrough på Emirates. Det är inte omöjligt att vi får se ännu en uppvisning då.

Vilken underbar tisdagkväll.

På återhörande.

Emil

Ja då var han tillbaka. Bloggkollegan. Efter att ha gått i ide för ungefär en månad sedan, och därefter skyllt på trasigt tangentbord är han nu tillbaka, tillfälligt. Han har nämligen varken en fungerande hem-pc eller en laddare till sin bärbara datamaskin, så ni bör inte räkna med honom som någon återkommande skribent i den här bloggen. Han kommer, på sin höjd, att vara gästbloggare, och det tycker jag är synd. Det är alltid intressant att läsa hans samhällskritiska och närmast kåserande inlägg. Men jag ska ligga på honom, så kanske han kan komma med ett inlägg i veckan i alla fall. Det är min förhoppning. ;)

Idag har vi haft textkommunikation med Mats. Alltid lika underhållande att gå på de där lektionerna. Man vet liksom aldrig åt vilket håll som lektionen kommer att sväva iväg. För är det något som vi inte gör på dessa lektioner så är det jobbar. Vi sätter oss ned och pratar en massa strunt och icke-strunt. Väldigt roligt och framförallt revolutionerande. Dagens lektion kan dock liknas vid ett undantag eftersom vi faktiskt jobbade i cirka en timme av lektionens totala tid tre timmar...

På återhörande.

Emil

Jäklar här har man halkat efter. Mitt tangentbord har varit sönder och i påskfirandets glada upptåg har andra utgifter varit mer närliggande än att införskaffa i ett nytt. Så att säga...

Måste ursäkta mitt fullständigt intetsägande språk i förra meningen. Jag lider av en obotlig förtjusning av att leka med språket så det bara klingar illa och kladdigt. Det är uppenbart av större intresse för skribenten än för läsaren. Nog om det.

Utan att ens uppfatta programmets namn, så satt jag med ögonen klistrade framför Lasse Bengtssons nya kriminaljournalistiska serie igårkväll. Lasse Bengtsson, ja, ni vet han som man förknippar med soliga lördagmornar och oooootrrrroooooooliiiiiiiiigt tråkiga inslag om någon jävla mässa för traktorer, eller något annat tjafs. Han var nämligen programledare för TV4:s nyhetsmorgon lördag. Den här gången verkar dock Lasse ha hittat mer rätt. Utöver ett nervöst litet flickebarn till reporter, som pratade som en robott och såg ut att kunna kissa på sig vilken sekund som helst av rädsla för sin egen mikrofon, så var programmet intressant

Man pratade bland annat om fotbollshuliganism. Det här väckte många tankar hos mig. Ämnet var nämligen detsamma i SVT:s Debatt härom veckan. Där verkade alla vara rörande överrens om att vi skiter väl egentligen i om dom slår ihjäl varandra, problemet är att dom gör det i fotbollens namn. Även i Bengtssons studio så pratades det om huliganerna som idioter, som bara skapar problem och som knappt är värd att röra sig på jordens yta.

Det är då det slår fel, tycker jag. Man börjar prata om, det faktiskt enda, dödsfallet som skett som ett resultat av fotbollsvåld i Sverige. Ett gäng hulliganer hade samlats för att slåss innan en match i stockholm. Den här killen, vars namn jag inte heller kommer ihåg, blev brutalt ihjälslagen. Här kommer det lustiga: Den här huliganen, idioten som är med och förstör den finaste av alla idrotter, blir sedd som ett oskyldigt offer. Tamej fan han blir till och med hyllad som en hjälte! Det är ju vansinnigt. Fonder har uppkallats i hans namn osv. Tänk dig om någon av idioterna som slog ihjäl honom, skulle bli hyllad på samma sätt. Det skulle inte hända, visst. Men det kunde lika gärna ha varit tvärtom. Killen som dog, kunde lika gärna ha slagit ihjäl någon. Det var ju det han var där för, eller hur? För att slåss. Precis som dom som slog ihjäl honom.

Att man råkar gå och dö gör ingen till hjälte. Det rättfärdigar inga onda gärningar man har begått eller uppsåt man har haft. Det ändrar inte på att man i livet var en fotbollshuligan, som drogade ner sig för att sedan bete sig som ett svin i fotbollens namn. Och att man dör, gör inte någon huligan ett dugg bättre än dom som slog ihjäl honom.

Christopher Gummesson

Dagen har tillbringats tillsammans med dammsugaren, diskbänken och trasan. Hade nämligen en sargad kåk att städa sedan igår, då tjugotalet törstiga ungdomar våldsgästade mitt hem. Det var trevligt, men det finns, som vanligt, två sidor av myntet: det skräpades ner i stora mängder och jag hade disk upp över öronen när jag vaknade imorse. Men det är sånt som man får acceptera när man håller hov;)

Efter städningen beställde jag en pizza, sjönk ner i soffan och avnjöt (?) den allsvenska fotbollsmatchen mellan MFF och Trelleborg från ett soligt Malmö. Matchen slutade 1-1.

Ikväll blir en klassisk söndag. Slöande i soffan med ännu mer fotbollstittande står på schemat.

På återhörande.

Emil